Men först skulle vi gå från Vrångö. Vi gick på förmiddan och hade en fantastiskt go` segling till Stora Dyrön. Enda dan på veckan som vinden var perfekt för mig - 5-6 m/sek och solen bara sken, och sken och sken. Det är inte ofta man tar på solkyddsfaktor 20 på nosen i september....
Återigen alldeles ensamma i hamnen. Efter nån timme såg vi att "fiskarna" började koka i sina stora kärl tvärs över hamnen. Jag "beordrade" C att gå dit och proviantera. (Trodde ju kanske att dagspriset på hummer sjunkit från 7.300 kr på tisdag till - kanske 100 kr på onsdan....)
Det blev ingen hummer men väl två fantastiskt fullmatade och goda krabbor, fortfarande lite ljumma... Kostnad? Nada!! "Inte så noga med det" - som de säger i Bohuslän!
Så där satt vi i solnedgången och hade det bra - igen!!
Sen var det ju det där med träningslägret.... Vi har ju köpt en spinacker i år, och tanken är ju att den ska användas!! Samtidigt är det inte helt lätt för mig. Jag är ju i botten en glad, men LAT kvinna som för det mesta tycker livet är enklare om man inte konstrar till det!!!! Spinacker är att konstra till seglingen - tro mig!
Nu får jag väl hela seglingssverige på mig (.... tänk om alla dom läste min blogg... kunde nästan vara värt det....) Så här är det! Spinacker kräver att "man sätter hustrun på en stadig kurs". Jo, jo, det har jag själv läst i en "instruktionsbok". Stadig kurs innebär att man vet vilken j-a kurs det ska vara!!! Med vinden i häcken och vågor som rullar in och inget att fästa blicken på .... Kompassen då - kanske vän av ordning tycker? Jo, jo, lätt att säga men även den snurrar (nu kanske det mera är en känsla än fakta, men ändå!)
Marstrandsfjorden låg som en spegel, tyvärr, för det är inte lätt att sätta ett jättesegel när det inte finns nån vind... Vi satte och tog ner, och satte och tog ner. Ibland kom det vind, men då snurrade den å andra sidan som en karusell, vilket gjorde att vi tom lyckade få ett "timglas". Tack o lov att det inte blåste mer, hörde ju skrämmande historier från Bohusracet.....
Nu får jag väl hela seglingssverige på mig (.... tänk om alla dom läste min blogg... kunde nästan vara värt det....) Så här är det! Spinacker kräver att "man sätter hustrun på en stadig kurs". Jo, jo, det har jag själv läst i en "instruktionsbok". Stadig kurs innebär att man vet vilken j-a kurs det ska vara!!! Med vinden i häcken och vågor som rullar in och inget att fästa blicken på .... Kompassen då - kanske vän av ordning tycker? Jo, jo, lätt att säga men även den snurrar (nu kanske det mera är en känsla än fakta, men ändå!)
Marstrandsfjorden låg som en spegel, tyvärr, för det är inte lätt att sätta ett jättesegel när det inte finns nån vind... Vi satte och tog ner, och satte och tog ner. Ibland kom det vind, men då snurrade den å andra sidan som en karusell, vilket gjorde att vi tom lyckade få ett "timglas". Tack o lov att det inte blåste mer, hörde ju skrämmande historier från Bohusracet.....
När vi tränat färdigt/vinden helt dog ut så gick vi i alla fall till Skärhamn. Tanken var att besöka Akvarellmuseet och förbereda oss för kappseglingen på lördan....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar