... äntligen...

 
... är båten där hon ska vara, dvs på varvet där förra årets skador ska fixas en gång till!! Ja, så går det när försäkringsbolagen får bestämma."Alla" visste att lightversionen av lagningen av skadorna pga grundstötningarna inte skulle vara tillräckliga. Alla, utom försärkringsbolaget ..... Nåväl, nu får de fixa det en gång till. Kan dom gott ha :))


C skulle köra ner henne till varvet, inte alls långt från vår hamn, men kom inte långt innan motorn la av. Inga problem - i vanliga fall - men är alla segel väl inpackade och inga fall eller skot är satta så kan det bli lite stressigt.... det fixade sig så klart, han hann dra upp storen innan det blev nån fara, men ändå....
 
Hittade lite bilder i en gammal telefon. Kvaliten är väl så där. Behöver jag tala om var den är tagen - Vinga, så klart.

... shopping i stället för segling...

... blev det i helgen! C:s arbete kom  vägen. Inte mycket att göra åt, fast lite surt..... I stället ägnades en del av helgen till trädgårdsarbete i Borås. Bytte ut lite växter i några krukor (ska ta kort på dom i morgon) och planterade en massa (nåja...) lökar.

Var på ett riktigt shoppinghumör så det blev en sväng till Iitalla - outlet. Där hittade jag roliga glögg- och kaffemuggar, bland annat.

Bilden är från Uddevalla och kvällen innan Bohusracet 2010. Inte visste man då vad som väntade. I efterhand är det ju roliga minnen men då..... Läs mer på "Vi tävlar....."

Har haft riktigt seriösa diskussioner med C om vårt tävlande nästa säsong. C är mer seriös än vad jag är - vill mer. Dessutom kan inte jag riktigt tillföra varken kompetens eller vilja tillräckligt mycket. Det är jag som tycker detta - inte C (gulle han....). Sen är det väl så att jag faktiskt inte är riktigt lika intresserad som vad han är, om man ska vara ärlig. Jag är lite mer bryggseglare......

Jag har i alla fall föreslagit att han ska skaffa sig en besättning och gå in för det, på riktigt. Det är ju inte bara kappseglingarna som gäller, det handlar också om träning. Med hans tävlingsskalle, och med lite mer erfarenhet i båten så kan det bli nåt!!

...lite kinkig...

... fast ändå inte! Packar för att segla till Vinga i morgon. Enligt prognosen ska det bli perfekt väder, både när det gäller sol och vind. Fast rullar vädret på lite snabbare så hamnar vi i lite jobbigt väder. Enligt SMHI ska det blåsa 11-14 m/sek  på måndag och det vill man inte ha i nosen!!!!!

Det löser sig; säger alltid C, och det gör det ju så klart. Förra året (några veckor senare) gick vi också till Vinga sista helgen. Motorn la av, pga tamp i propellern, och vi hade sydlig vind 11-14 m/sek. Hur kul var det???? Vi tog oss därifrån, tack vare C, men jag ringde Sjöräddningen innan, som lovade möta upp oss vid Björla hamn. Vi lyckades ta oss in själva så dom slapp men det kändes ändå tryggt att dom fanns.

Kinkig är jag för att min stukade fot inte blir bättre. Stultar omkring och har ingen ordning på haltandet! Om jag haltar för att det gör ont i ena foten så överbelastar jag snart den andra foten. Gör jag det inte så gör det dj-igt ont - i den onda foten. Så det blir ett mischmasch = stult! Har börjat linda den igen (Tack Stina!) och hoppas att svullnaden lägger sig.

Det ska i alla fall bli skönt att komma ut i morgon, behöver både lite "HAV" och ett avslut på seglingssäsongen.

Nu kanske ni undrar varför pelikanerna kom in? (Kortet tog jag på Galapagosöarna). Anledningen är att jag funderar på det fortsatta bloggandet. Det finns ju gränser på "torrseglingen", så jag funderar på att antingen lägga ner elller ändra om den till lite mer vardagsfunderingar/kluringar. Lite mer böcker och mat. Sen får väl seglingen komma tillbaks till våren.
Finns intresse så svara antingen i kommentarerna eller på facebook eller Twitter.

... farligt att segla...

... verkar nästan så! För när vi skulle lägga till i Skärhamn (ångrar min bedömning från i somras om att det var Väskustens tråkigaste gästhamn, den är ju riktigt fin när man slipper alla andra, om ni fattar vad jag menar...) och jag skulle ta ett kliv över till bryggan, vad händer? Jag trampar snett och stukar foten!!!! Behöver jag säga att det var samma fot som jag bröt på 4 ställen när jag skulle hoppa i land på Stora Rävholmen för några år sen.... Vad kan jag skylla på? ..... hm...... hm...... Nä kommer inte på nånting. Klantig bara.

Vi hade en plan med att gå till Skärhamn och den var att mysa lite på kvällen. Ju längre fram på hösten, och ju kallare och mörkare det blir, ju viktigare blir maten. På sommaren smakar ju allt bra. Räcker ju att man springer förbi en grill.  På hösten krävs det lite mer planering och att midddan blir lite av dagens höjdpunkt. Så visst åt vi gott, men vi hade ju ytterligare planer. På fredagen skulle vi gå på Nordiska akvarellmuséet men det var liksom inte läge för det. Trevliga och hjälpsamma båtgrannar informerade om att man kunde låna en rullstol i museét. Nja, vi tar väl bilen upp nån helg i stället.

Räcker det med elände? Icke då!!! Kappseglingen Sista chansen på lördan försvann ju i ett nafs. Med facit i hand så hade väl jag kanske övertalat C om att inte delta i vilket fall. Det blåste ju småspik i helgen. Men det visste vi inte då, så lite surt var det. Jag tyckte väl att det kunde vara nog med kappseglingar för i år, men jag hade ändå lyckats peppa upp mig. Nu fick vi i alla fall nästan 8 timmars härlig segling hem på fredan. Var det höstens sista segling ........?

Bilden är från Stora Dyrön

... på träningsläger....

... ja om C fått bestämma! Vi skulle ju kappsegla i Sista Chansen och C hade anmält oss utan spinackeravdrag! Ni fattar vad det innebär..... nu var det dags att träna!!!! 

Men först skulle vi gå från Vrångö. Vi gick på förmiddan och hade en fantastiskt go` segling till Stora Dyrön. Enda dan på veckan som vinden var perfekt för mig - 5-6 m/sek och solen bara sken, och sken och sken. Det är inte ofta man tar på solkyddsfaktor 20 på nosen i september....

Det tog oss 4 timmar att ta oss till Stora Dyrön å då hade vi i maklig takt "motrat" oss igenom Albrekts sunds kanal - "genom Marstrand". (Tycker det är lika vackert varje gång!)

Återigen alldeles ensamma i hamnen. Efter nån timme såg vi att "fiskarna" började koka i sina stora kärl tvärs över hamnen. Jag "beordrade" C att gå dit och proviantera. (Trodde ju kanske att dagspriset på hummer sjunkit från 7.300 kr på tisdag till - kanske 100 kr på onsdan....)

Det blev ingen hummer men väl två fantastiskt fullmatade och goda krabbor, fortfarande lite ljumma... Kostnad? Nada!! "Inte så noga med det" - som de säger i Bohuslän!

Så där satt vi i solnedgången och hade det bra - igen!!

Sen var det ju det där med träningslägret.... Vi har ju köpt en spinacker i år, och tanken är ju att den ska användas!! Samtidigt är det inte helt lätt för mig. Jag är ju i botten en glad, men LAT kvinna som för det mesta tycker livet är enklare om man inte konstrar till det!!!! Spinacker är att konstra till seglingen - tro mig!

Nu får jag väl hela seglingssverige på mig (.... tänk om alla dom läste min blogg... kunde nästan vara värt det....) Så här är det! Spinacker kräver att "man sätter hustrun på en stadig kurs". Jo, jo, det har jag själv läst i en "instruktionsbok". Stadig kurs innebär att man vet vilken j-a kurs det ska vara!!! Med vinden i häcken och vågor som rullar in och inget att fästa blicken på .... Kompassen då - kanske vän av ordning tycker? Jo, jo, lätt att säga men även den snurrar (nu kanske det mera är en känsla än fakta, men ändå!)

Marstrandsfjorden låg som en spegel, tyvärr, för det är inte lätt att sätta ett jättesegel när det inte finns nån vind... Vi satte och tog ner, och satte och tog ner. Ibland kom det vind, men då snurrade den å andra sidan som en karusell, vilket gjorde att vi tom lyckade få ett "timglas". Tack o lov att det inte blåste mer, hörde ju skrämmande historier från Bohusracet.....

När vi tränat färdigt/vinden helt dog ut så gick vi i alla fall till Skärhamn. Tanken var att besöka Akvarellmuseet och förbereda oss för kappseglingen på lördan....

... från stiljte till kuling...

... på några dar. Ja,inte riktigt men nästan. Det har i alla fall varit dags för den årliga höstseglingen. Vi brukar ju ta semester lite före säsong, och lite efter, dvs i september. Även om det blev i november förra året....  I måndags stack vi iväg och planen var att gå till Marstrand. Nu blev det inte så, det började blåsa på och vi hade (som vanligt) vinden rätt i nosen. Egentligen kanske inga problem men vår båt kränger så mycket, så trots revad stor så plaskar det in rejält och blir både blött och obekvämt. Så om man inte måste så...

Nu var ju vi inte tvugna, så vi vände och gick till södra skärgården - Vrångö - min favoritö! Vi var alldeles ensamma i gästhamnen, vilket är en fantastisk känsla jämfört med alla överfulla hamnar och öar mitt i säsongen. Funderar på om jag börjar bli lite folkilsken ...? (Ni som känner mig väl behöver inte svara!!)

Nu låg vi som sagt i ensamt majestät och hade det bra, förutom att samma vind och styrka skulle gälla även på tisdagen. Efter en viss övertalning fick jag C att gå med på att ligga kvar en dag. Han är ju inte så förtjust i det....

Vid denna tiden på året så blir det mörkt ganska tidigt så efter en go tur till "Lotsutkiken" så blev det en tidig kväll. En av fördelarna med båtlivet är att det inte finns nån TV som pockar och lockar, så efter en god middag så somnade vi gott till "gonattsagan" - ljudboken. Vaknade tidigt, och kunde med gott samvete somna om och om och om och om igen.

Resten av dagen fylldes av lite småfixande, trixande och framför allt en lååång promendad i det fantastiska naturreservatet. Ni som bor i Göteborgstrakten, ta färjan ut och njut!!! Särskilt nu på hösten när det fullkomligt exploderar i färger och dofter. Man blir kanske ingen bättre människa, men man mår i alla fall bra av det.

Det är en konstig känsla att gå på stränderna som för bara några veckor sedan var fyllda med badande människor och som nu är alldeles öde. Vackert men melankoliskt på nåt vis. Vi passade på att "pressa" och nästan somnade i ljudet av vågorna.....

När vi kom tillbaka till gästhamnen så ville "gubbarna" att vi skulle flytta på oss, för att de behövde plats till en båt som krävde 30 m. Det visade sig sedan vara en färja som skulle fixas till på nåt vis. Vi passade på att fixa oss en ledig privatplats (=grönmarkerad, så klart) och fick sol hela kvällen. Ytterligare en god middag, gonattsaga och tidigt i säng. Börjar likna rena hälsoresan......

I nästa inlägg har vi hamnat på Dyrön och det blir spinackerträning...... Huuuuuua......

Upptäckte att detta var mitt hundrade inlägg. Hurra, eller nåt....  :))