Äntligen är säsongen i gång! Eftersom det blåste kuling i fredags blev det till att masta på i lördags. Å sen packade vi, och bar, och fixade, och donade och trixade och packade in och .....etc. Trots att vi började tidigt så var vi inte klara att kasta loss förrän vid 16-tiden. Vi gick rätt på Vrångö, där det var riktigt många båtar, så det blev till att ligga långsides utanför en annan båt redan vid premiärhelgen - tänk er hur det kommer att bli i högsäsong..... och gissa varförvi undviker de veckorna. (Ja, jag vet att det låter snobbigt...)
Vi hade en fantastisk segling till Vrångö. Lätt fin vind, från "rätt" håll. Alldeles ensamma på sjön så det var bara att brista ut i ett Ronja-vrål!!! Väl framme så fortsatte njutningen -"någonting att äta, någonting att dricka..." å sen somnade vi som små barn redan vid 21-tiden! Fast gissa om vi var pigga när vi vaknade vid 06.30!!!!!!! Men va f-n... Jag lyckades med lite ansträngning att somna om några timmar, men sen spritte det alltför mycket i benen och huvudet för att ligga kvar och snooza.
Söndagen ägnades till lite blandade aktiviteter; promenad, justera ryttarna i focken (det bidde lite fel dan innan). Leta efter var i h-e vattnet som fanns i kölsvinet kom i från. Det visade sig vara vattenpumpen som var boven. Ny pump, nya kostnader, hej å hå. Själv varvade jag mellan att tvätta/polera/putsa trät i salongen och läsa en fantastiskt intressant bok om sekter. Vem sa att det inte gick att kombinera friluftsliv och kultur? Jag var dessutom ansvarigt för fikat - ett nog så viktigt ansvarsområde!
Efter en sen lunch hade vi sedan tänkt att ta vägen om Tistlarna, men nöjde oss med Valö fyr. Det visade sig vara ett bra beslut för sen tog vinden slut! Vi drev nog snarare baklänges än framåt. Inte mycket att göra än att sätta motor och tuffa hem. Ja, inte riktigt. Vi ligger kvar några dagar till i Björla innan vi seglar hem till Rörvik.
Valö Fyr
Vi är bland det första att sjösätta - ja det låg faktiskt lite isflak kvar. Härligt, härligt men farligt, farligt. Ja, om man trillar i alltså. Det finns en krispighet nu som försvinner under högsäsong. Fast den kommer tillbaka i höst också. Nu "äger" vi skärgården. Vi kan komma och gåsom vi vill. Slipper att tänka strategiskt för att kunna få plats. Kunna välja själva var och när vi vill lägga till - LYCKA! Kallt, ja så in i h-e i bland men fantastiskt vackert. Det finns ett problem dock på våren och det är dimma! Kan rulla in när och hur som helst. Går inte riktigt att förutse heller. Vi drabbades av detta för några år sen, när vi seglade från Malmö. Otäckt, och en tystnad som inte riktigt kan beskrivas. Såg inte ens masten. Det gäller att låta; skramla, ropa, banka......
Dagen ägnades åt att städa och feja och putsa och greja. Vartenda litet skrymsle har fått sig en duvning. Visserligen städar man ju, så klart även under säsong, men den där riktiga städningen med dammsugare och allt sker nog bara en gång per år. I alla fall för oss. Denna säsongen ska jag köpa en liten batteridriven dammsugare och ha med. Mest för att få bort det av bröd-och kanske chipssmulorna.... Nu har vi haft båten så länge så vi har "bott in" oss. Varje pryl som finns ombord har en funktion och ett syfte. Inte en massa bra-att-ha-grejer. Och alla prylar har sin speciella plats. Man ska i mörkret och/eller i en akut situation kunna hitta allting, från nödrakteter till minsta lilla plåster. Det är nåt speciellt med denna fasen på säsongen - det finns en förväntan på allt som ska komma och man bara längtar! Det blåste lite för mycket idag för att kunna masta på. Hade väl funkat om vi varit ett helt gäng men inte på två.
I dag har inte varit den allra bästa av dagar. Inte IG, men inte MVG heller.... Ja, ni fattar! Vad gör man då, jo likaväl som man kan "torrsegla" så kan man "torresa". Det handlar bara om att grotta ner sig i alla bilder och försöka återskapa känslan man haft. Just idag har jag ägnat mig åt den lilla lodgen lååååååååååångt in i Amazonas när vi var där i dec 2009. Bilden visar vår "hydda" och där bodde vi i fem dar. Den ägs av en stor hotellägare i Ecuador och ger arbetstillfällen till den indianstam, i vars område lodgen ligger. En del av vinsten används också till att bekosta en liten skola för barnen och utbildningsinsatser för de vuxna när det gäller mat och missbruksproblem. En avigsida av civilisationen är all dålig skräpmat; Coca Cola, alkohol och jättemycket chips och feta/söta bakverk. Flera av medlemmarna i just denna stammen/klanen var ordentligt feta samtidigt som de var undernärda!
Hur vi tog oss fram - jo med kanot!
